Resan till barnhemmet 2015 – med video!

Hej!

Här kommer en kort sammanfattning samt en video från resan till barnhemmet i januari 2015. Jag har satt ihop en video med klipp ifrån resan, ni kan se den nedan. Jag låter videon tala för sig själv och tänker här berätta lite mer om sådant som inte framgår av videon.

Resan gick väldigt bra, inga problem med magen, eller andra ”turistproblem”. Sam är väldigt noga med matsäkerheten och ger tydliga direktiv till Alice, renlighet, vad maten får innehålla eller inte innehålla. Maten var hela tiden bra med frukost lunch och middag, alltid välsmakande och äkta indisk förstås! Vi bodde bra på barnhemmet i ett eget rum med dusch och separat badrum. Visst var det en mus som sprang över mig första natten, men det får man ta (den kom igen ett flertal nätter men då höll den sig på golvet vilket förstås var skönt), jag fick också en hel mängd myggbett första nätterna (som kliade väldigt) innan vi justerat fläktarna så att det blåste ordentligt på mig.

Mycket av vår tid spenderades på väg- och gångbyggnationen, det tog tid att bestämma upplägget och pratat ihop oss med Alice och byggarna (sedan tog det förstås tid för själva byggandet också).

Det var väldigt roligt och givande att träffa barnen på kvällarna, killarna gillade att spela spel, antingen cricket eller sällskapsspel som schack eller det indiska brädspelet ”carrom”. Tjejerna gillade att sjunga och dansa.

Jag lärde mig massor av namn på dem som var där, Srno är killen som gillar att spela cricket, han har polio och kan inte gå med benen, men han tar sig fram ändå! Jesri ska var en av tjejerna som är mer framåt i skolan och är en otålig och framåt men ändå ödmjuk tjej. Reddi har vunnit distriktsmästerskap i schack, också han väldigt framåt och ödmjuk. Sedan var det Mallala khortisvora (trevlig kille som vill bli lärare, han har polio),  Pondicherri, Lahksmi, Adi Lakshmi, Mary (flera stycken), Saida, Nanni, Peter och många fler.

Barnen har det på vissa sätt ganska bra idag (tack vare oss faddrar som ger dem bättre kost och bättre kläder). Kläderna gör förstås att de känner sig väldigt stolta! En bättre kost och hygienartiklar är väldigt viktigt för dem. Det jag skulle vilja ge dem framöver är en utbildning så att de i högre grad kan klara sig själva, utan att behöva vara beroende av bidrag, föräldrar eller oss faddrar. För detta började vi prata om att tillhandahålla en datorutbildning för ungdomarna. Med en utbildning inom datorkunskap så skulle de kunna få ett jobb på lika villkor som alla andra, framför datorn märker ingen av deras handikapp. Så vi diskuterade fram och undersökte vad detta skulle kosta och har pratat med Tolvskillingshjälpen om bidrag.

Det som jag upplevde som lite jobbigt var att det var svårt att ta tag i något när man inte kan språket. T.ex. skulle cyklarna behöva repareras, det kom en cykelreparatör på plats, den blev en stor (och ljudlig) diskussion, men tyvärr blev det inget gjort åt cyklarna. Att reda ut exakt varför lyckades jag inte med. Tvärtom var det förstås solskenshistorien som jag berättade om tidigare, att åka in till stan och reparera ett par jeans för 6 kr, det är det man vill göra mer av!

Det som jag, Samuel och Alexander gjorde utöver det som framgår av videon var att vi besökte barndomskompisar till Sam; Joseph i två dagar (han bor i Vijayawada), på middag hos Wilson samt hos Bramarau. Vi blev även bjudna på middag vid ”det gamla barnhemmet” av människorna som bor där, många har kopplingar till Alice och hennes föräldrar. Vid dessa tillfällen var man mera formell gäst och fick hålla något lite tal.

Jag hoppas att jag med detta har gett en hyfsad bild över hur resan var och vad man kan förvänta sig när man åker till Indien och Challagundla. Är det något mer ni undrar över eller skulle vilja veta mer om så kan ni kontakta mig.

Mvh, /Johan

Besök på barnhemmet i Challagundla, Indien, i januari 2015. från Johan AVimeo.

4 reaktion på “Resan till barnhemmet 2015 – med video!

  1. Det låter mycket intressant och jag hoppas verkligen kunna följa med nästa år – videon var toppen !

  2. Kanonkul med videon! Man får en bättre uppfattning om hur de har det på barnhemmet och hur svåra handikapp vissa av barnen har.
    Bra jobbat på plats i Indien och härhemma med hemsidan!

  3. Tack Johan för videon – nästa år vill jag verkligen följa med ! Lahja Jonasson

Kommentarer inaktiverade.